Vindkraft Torsö? Möte om vindkraft 2010-03-13 Idag genomfördes ett vindkraftmöte med bl a Jonny Fagerström från Föreningen Svenskt Landskapsskydd, Johan Abrahamsson (m), Jens Söder-Höij (s), Rune Skogsberg (c) och Viktor Larsson från Skara stifts egendomsnämnd. Jonny Fagerström höll ett föredrag om vindkraft och sedan var det en debatt och frågestund. Nedan följer några länkar till hemsidor där man kan läsa mer om vindkraft. Det finns också en länk till den film som visades om Hishult i Halland. Skrivelser med synpunkter på vindkraftsplanen för Mariestad, Töreboda och Gullspång ska var inskickad till kommunen senast den 29 mars. Länkar: Mariestad Töreboda och Gullspångs kommuners vindkraftsplan Föreningen Svenskt Landskapsskydd Presentationsmaterial från Svenskt Landskapsskydd "Vindkraft som kraftkälla & granne" Debattartikel i SvD av Einar Fjellman Debattartikel i SvD av Jonny Fagerström Energimyndigheten Vindstat (produktionsuppföljning av vindkraft) Filmen i skuggan av en vindkraftspark Miljöaktuellt om vindkraft Skrivelse om vindkraft till Mariestads kommun 2009-05-05 Efter komunens informationsmöte om Vinkraftsetablering i Maristadskommun sammaställde Torsö Byalag mötesdeltagarnas synpunkter i en skrivelse till kommunen. Klicka här för att läsa skrivelsen. Att tänka på när det gäller att ta ställning till vindkraften 2010-03-03. Inhämtade fakta från Vattenfall och FSL, Förening Svenskt Landskapsskydd När det gäller vindkraften så har stora vindkraftsländer som Tyskland redan insett att vindkraften är ett misslyckande. Den tyska energimyndigheten (DENAS) har kritiserat utbyggnaden av vindkraften och konstaterat att den är misslyckad, ineffektiv och dyr. Den svenska vindkraftens enorma kostnader och subventioner driver upp elpriset för konsumenterna. Detta pris kallas sedan marknadsmässigt, trots att marknaden är helt i obalans på grund av att det närmast råder nyetableringsförbud för den effektivaste elproduktionen. Varför är det då så olönsamt med vindkraft? Av årets timmar går ett vindkraftverk kanske en fjärdedel av tiden. En annan fördyrande faktor är den enorma utbyggnad av ett utspritt ledningsnät mellan vindkraftverken som krävs. En fortsatt utbyggnad av vindkraften kommer att skapa en merkostnad för svenska skattebetalare på 175 -200 miljarder i subventioner och höjda energipriser. Enligt Vattenfalls beräkningar kostar ny kärnkraft 34-40 öre/kWh, ny vattenkraft 40-60 öre/kwh, ny kolkondenskraft 44-51 öre/kwh, ny kraftvärme från biobränslen 54-60 öre/kwh och ny vindkraft 66-82 öre/kWh. Siffrorna stämmer också väl med den svenska energibranschens eget forskningsorgan Elforsks beräkningar. Kärnkraft är alltså klart billigast att nyproducera av alla energislag. Vindkraft är dyrast. Den svenska regeringens vindkraftsatsning är avsedd att producera energi som skall säljas till utlandet. Elpriset för svenska konsumenter blir högre då alla subventioner till vindkraften skall betalas av skattemedel och intäkter på förbrukad energi. Skäl för FSL:s krav 1. Bakgrund Vindkraften byggs för närvarande ut i en mycket snabb takt pådriven av allt högre subventioner och borttagande av tidigare krav på förhandsgodkännande enligt miljöbalken, m.m. Den mycket snabba vindkraftutbyggnaden runt om i Sverige har lett till allvarliga negativa verkningar för de människor som lever och verkar i de bygder där exploateringen sker. För närboende gäller det främst problem med buller och roterande skuggor, men också det faktum att de naturliga landskapen förvandlas till industrilandskap som är oattraktiva att leva och vistas i. 2. Oklart rättsläge De berörda människornas rättsliga ställning som närboende eller grannar har alltid varit mycket svag i förhållande till vindkraftsexploatörerna. Etableringarna sker till en stor del i bygder där kunskapen om miljörätt och byggnadslagstiftning och dess tillämpning är svag. Ofta förstår berörda människor därför den fulla innebörden av vindkraftsetableringar först när exploateringen är ett faktum. Även om vissa människor förstår vad som kommer att hända så är det mycket kostsamt att processa mot de internationella vindkraftbolagen. Först när ett överklagande är aktuellt kan ev. stöd från hemförsäkring utgå med ett högsta belopp och då med en betydande egen andel av kostnaden. Genom de förändringar som infördes den 1:a januari 2007, grundade på proposition 2005/06 143 som antagits av riksdagen, har rättsläget än mer försämrats för berörda människor. FSL motsatte sig bestämt utredningens förslag, bl.a. därför att vi ansåg närboende som berörs skulle göra stora rättsförluster främst genom en påtaglig urvattning av miljöprövningen. Tyvärr lyssnade den förra regeringen inte till våra och andra remissinstansers invändningar, utan lade under sommaren fram en proposition som antogs av riksdagen, i huvudsak baserad på utredningens förslag. Riksdagsbeslutet följdes två dagar före valet av ett regeringsbeslut enligt vilket det i fortsättningen inte krävs särskild miljöprövning för byggande av vindkraftanläggningar som har en sammanlagd installerad kapacitet på högst 25 MW. Tidigare var gränsen för särskild miljöprövning 1 MW. Tjugofem MW motsvarar tio vindkraftverk om 2.5 MW, vart och ett minst 125 meter högt. Nu är det således tillräckligt med ett bygglov och anmälan till den ansvariga miljönämnden i kommunen för att vindkraftsanläggningar med en effekt av upp till 25 MW skall komma till stånd. Det är fortfarande oklart om den förra regeringens beslut innebär att det nu är fritt fram för sökande och myndigheter att bara tillämpa den fyrkantiga och gammalmodiga plan- och bygglagen eller om kommunen först skall ha gjort en ordentlig översikts- och detaljplanläggning där berörda myndigheter och kommunens invånare kommit till tals. Budgetpropositionen innehåller utfästelser om stora statsbidrag till kommunerna för ökade planeringsinsatser för vindkraft. Vad regeringens ovannämnda beslut får för konsekvenser för myndighetsutövningen av Naturvårdsverket, Boverket, Energimyndigheten, Svenska kraftnät, Riksantikvarieämbetet m.fl. är också mycket svårbedömt för närvarande. Det samma gäller vad den förra regeringens beslut får för konsekvenser för särskilt skyddsvärda områden som naturreservat, natura 2000 områden, världsarv, vänligen se bilaga 1, ”Om det aktuella rättsliga ramverket kring vindkraftsetableringar”, av Lars Gunnar Albåge. 3. Etableringsregler i förhållande till bebyggelse och skyddsvärd natur Ett minsta avstånd till bebyggelse bör fastställas. Tusen meter är en gräns som infördes i ett antal kommuner då normalstorleken på vindkraftverk var en totalhöjd på cirka 40 meter och en generatorkapacitet på 250 kW. Andra kommuner tillåter mycket mindre avstånd. Med dagens totalhöjder på 100 - 170 meter och generatorkapaciteter på 2-3 MW innebär detta stora problem för de närboende. Än mer blir så fallet med hänsyn till effekterna på landskapet. Ett modernt vindkraftverk har en totalhöjd som oftast är lika hög som Kaknästornet, eller högre. Förhindra helt uppförande av vindkraftverk på eller i närheten av naturskyddsområden, Natura 2000 områden och världsarv! I lagstiftningen bör vidare införas en regel som säger att man bör helt bortse från avgränsningskriteriet bebyggelseavstånd också i sådana fall där bebyggelse saknas, men där landskapsbilden och naturen samt de historiska och kulturella sammanhangen har stor betydelse för trakten som helhet och för dess invånares och besökares upplevelser. 4. Objektiv kontroll av vindkraftverkens miljövänlighet och säkerhet I Sverige kontrolleras fortlöpande de flesta miljöstörande anläggningar genom myndighetsreglerad återkommande besiktning. Något sådant förekommer överhuvudtaget inte vid etablering av vindkraftverk. Inte heller görs återkommande kontroller av att anläggningarna uppfyller kraven. Vid nyetablering gjordes enligt tidigare ordning bara en miljökonsekvensbeskrivning på uppdrag av exploatören. Dessa partsinlagor har ofta varit behäftade med missvisande uppgifter. Det har sedan i praktiken ankommit på de drabbade närboende att genom egna undersökningar påvisa dessa felaktigheter och uppkomna störningar i form av buller eller roterande skuggor etc. Kommunal kompetens och integritet Kommunerna saknar ofta helt kompetens att objektivt utreda konsekvenserna av vindkraftetableringar och att göra uppföljande kontroller. FSL har exempel på vindkraftverk som i samband med nyetablering fått sina bullernivåer uppmätta av ackrediterade laboratorier p.g.a. grannklagomål och som då med nöd uppfyllt de uppställda kraven. Vid förnyad kontroll 10 år senare uppmättes en bullernivå som var 10 decibel högre, d.v.s. i praktiken mer än en fördubbling av ljudnivån. Vindkraftverk är också utsatta för stora mekaniska belastningar. Det finns exempel på att vindkraftverk fallit omkull, eller tappat vingar som slungats iväg flera hundra meter. Iskastning från vingarna är ett annat välkänt problem liksom oljeläckage till närmiljön. Kontrollen av att vindkraftanläggningar såväl vid nyuppförande som i drift uppfyller gällande miljö- och säkerhetskrav bör överföras till oberoende kontrollorgan. Kommuner uttalar ofta sina egna ambitioner om vindkraftutbyggnad. Dessa beslut i kommunala nämnder och fullmäktige kommer i praktiken att bli styrande för de nämnder, främst miljö- och byggnadsnämnder, etc. som har att utöva myndighetsutövning i bygglovsfrågor, etc. De nämnda organens ledamöter består också av valda politiker som känner sig bundna av sina resp. partiers ställningstagande i den kommunala processen. Därtill kommer att markägare med intressen i vindkraftutbyggnad ofta har stor politisk representation i de kommuner som är mest utsatta för exploatering. 5. Proportionalitet bör råda mellan vindkraftens energipolitiska betydelse och dess negativa miljökonsekvenser Samtidigt som statsmakterna påskyndar vindkraftsutbyggnaden med stöd av el-certifikat, miljöbonus och andra öppna eller dolda skatteförmåner, så visar elproduktionen från dessa cirka 800 verk en mycket måttlig ökning och uppgår nu till cirka 0.7 procent av den el som tillförs det svenska elnätet. FSLs kontroll av Vattenfalls driftuppföljning av vindkraftverk, www.vindstat.se, över åren från och med 2002 till och med 2006 visar att vindkraftens elleveranser i förhållande till installerad kapacitet var 22 procent, varav cirka 15 procent för inlandskraftverk och cirka 30 procent för kustnära. Totalt producerades enligt Vattenfalls Driftuppföljning av vindkraftverk cirka 0.9 TWh per år över åren från och med 2002 till och med 2006. I Vattenfalls driftuppföljning ingick cirka 700 vindkraftverk med en medeleffekt av cirka 700 kW och en levererad energi av medeltal 1.4 GW per år vilken energi i medeltal kan försörja 70 eluppvärmda villor (20.000 kWh per villa och år). Svenska Kraftnät redovisade hösten 2006 i en energibalansprognos till regeringen ännu lägre siffror. Vindkraftens produktivitet i förhållande till installerad kapacitet beräknades där till 5 procent baserat på utländska erfarenheter. Därtill kommer att vindkraftverkens ekonomiska livstid är mycket kort i förhållande till annan energiproduktion. 6. Vindkraftverk – miljöbalans Vindkraftverk producerar förnyelsebar energi utan påtaglig miljöbelastning under drift. Tillverkningen av verken innebär dock i sig en miljöbelastning. För att avgöra om vindkraftverk bidrar på ett positivt sätt till miljön kan man utföra s.k. livscykelananlyser (LCA). Vid en sådan analys spelar givetvis verkens livslängd en avgörande roll. Då vindkraften började införas i vårt land antog man i brist på faktiskt underlag att verkens livslängd skulle vara mer än 30 år. Vi börjar nu få in uppgifter om den verkliga livslängden. Ökande underhållskostnader och de höga subventionerna för byggande av vindkraftanläggningar och avskrivningsregler etc. gör det lönsamt att ersätta gamla verk med nya redan efter 15 år eller mindre. Denna utveckling är ett faktum som kan studeras i förhållandevis stor skala vid Näsudden på Gotland, som var den första större vindkraftparken. Där skrotar man nu 20 st. cirka 15 år gamla verk för att ersätta dem med 6 nya större verk. Livslängden för de nya större verken vet man ingenting om. Samma utveckling finns bl.a. på Västkusten. Man kan sålunda konstatera att det är angeläget att göra nya LCA baserade på fakta om livslängden hos vindkraftverk. Resultatet borde därvid resultera i en betydligt sämre miljöbalans än man tidigare antagit. Enligt en utredning som gjordes 1999 krävs cirka 30 mån. driftstid för ett inlandskraftverk innan en positiv energibalans uppstår, vänligen se bilaga 2, ”Inlandsvindkraft industrialisering i smyg”, av Tekn Dr Bertil Persson, publicerad i Husbyggaren 2000 no 6. 7. Vindkraftens behov av infrastruktur För att debatten om vindkraften skall kunna föras på ett trovärdigt sätt och dess energipolitiska betydelse vägas mot dess negativa miljömässiga effekter, krävs att dess totalkostnader redovisas i jämförelse med andra energislag, vilket förutsätter att alla bikostnader, samt öppna och dolda subventioner också redovisas. Då förnyelsebar el infördes deklarerades det att subventioner för vindkraft och annan förnyelsebar elproduktion skulle upphöra och att olika energislag skulle fungera på lika villkor. Så har det inte blivit eftersom särskilda bidrag i form av miljöbonusar och s.k. forskningsstöd fortfarande utgår. Dessutom har procenttalet i elcertifikatsystemet höjts vilket gjort att systemets kärna inte fungerar, d.v.s. konkurrensen mellan olika former av alternativ energi. Det nya elcertifikatsystemet hindrar inte heller vindkraftintressenterna att på olika sätt framföra krav på särskilda subventioner, t.ex. i form av nya elkablar bekostade av staten. Som exempel kan nämnas ytterligare en kabel till en kostnad av cirka 2 miljarder (enligt GEAB) mellan fastlandet och Gotland för att möjliggöra ytterligare överföring av överskottsel från ännu inte byggda vindkraftverk på Gotland. Något ytterligare behov av tillförsel av el till Gotland föreligger inte. Ett annat exempel är att krav har framförts på en kabel i Östersjön mellan Norrland och Uppland till en kostnad av uppskattningsvis 8 miljarder kronor. för att möjliggöra utbyggnad av vindkraften i övre Norrland. Vattenfall avbryter nu sin utbyggnad av Utgrunden II i Kalmarsund i väntan på att staten skall bekosta en ny kabel trots att betydande s.k. forskningsbidrag redan erhållits utöver de sedvanliga stöden. Svenska Kraftnät utredde 2002 på Regeringens uppdrag de övergripande förutsättningarna för storskalig utbyggnad av vindkraften i havs- och fjällområden. Av utredningen framgår att det krävs en utbyggnad av nätet mellan Norrland och Mälardalen till en kostnad av 4 – 20 miljarder kronor beroende på hur många verk som förläggs till Norrland. Dessutom krävs stora förstärkningar av distributionsledningarna även i Svealand och Götaland. Myndigheten anför vidare att det torde finnas ett meteorologiskt samband mellan regniga och blåsiga år. Argumenten för att vindkraft och vattenkraft kan balansera varandra blir därmed mindre relevanta. Det är mot ovanstående bakgrund inte rimligt att på ett oplanerat sätt med statliga medel bygga ut kraftnätet till stora kostnader för att möjliggöra mindre vindkraftetableringar överallt i vårt land. En bättre lösning vore att koncentrera utbyggnaden till ett fåtal stora vindkraftparker ute till havs och därmed hålla nätkostnaderna nere och samtidigt minska olägenheterna för närboende och miljön. Lars Ettarp FSL:s Ordförande Mera fakta om vindkraft (från Vattenfalls hemsida) En omfattande utbyggnad av vindkraften ställer nya krav på regleringen av elkraftnätet. Det är nödvändigt att skaffa en bättre bild av nödvändig reglerkapacitet, inte minst om nya EU-direktiv skulle medföra begränsningar i vattenkraftens reglermöjligheter. Projekt om hur effekten varierar över dygnet. I samarbete med andra energiföretag, inom ramen för Elforsk, har vi deltagit i ett projekt för att kartlägga hur effekten från 4 000 MW vindkraft (cirka 10 TWh) i Sverige varierar över dygnet. Resultatet var 10 års tidsserier med elproduktion från hypotesiska vindkraftparker i Sverige. Produktionsstatistiken har använts i projektets andra fas för att beräkna nödvändig reglermarginal. Vi kommer att få ett bättre underlag för att bedöma hur en omfattande utbyggnad av vindkraften påverkar driften av vattenkraftverken och vilka behov som finns av att reglera vindkraftanläggningar. Med reglerkapacitet menas förmågan att reglera vattenkraftverken så att vatten sparas i älvarnas magasin så länge som vindkraftverken producerar el. När vinden avtar kan det sparade vattnet utnyttjas för elproduktion. Till Startsidan